År 2022 tillägnade Nybro kommun en omfattande broschyr till var och en av 33 särskilt värdefulla kulturpärlor som en del av ett kulturmiljöprogram. Tre av dem, Kråksmåla, Skoga och Lindshult, är direkt berörda av de störande effekterna av de planerade vindkraftverken ”Grindtorpet”.
Tvärtemot Eolus påstående att vindkraftsparken ligger perfekt gömd i skogen och knappt syns, ligger Skoga bara några hundra meter bort.
Och om man tittar på det kulturhistoriska sågverket från bron i Lindshult... Men ta en titt på den här lilla filmen:
Kråksmåla är allt annat än ett ödsligt skogsområde dit man kan outsourca dagens klimat- och energiproblem…
Vi vill lyfta fram de natur- och kulturvärden som finns i Kråksmåla och dess omgivningar. Alla vi som bor här behöver bidra till detta. Målet är, att ingen i den kommunala förvaltningen ska kunna säga: "Inte vet jag vem som bor där uppe i skogarna..."
Därför ber vi alla med ett brev att skriva under på att de inte samtycker till att en stor industrianläggning med 300 m höga vindkraftverk byggs här hos oss. Vi ber dem också att rita en personlig karta med familjen över var de bor, var de rör sig, vad som är särskilt viktigt för dem eller varför de är här på semester.
Klicka på ikonen för att ladda ner enkätkartan som PDF-fil.
Länstyrelserna i Kalmar, Kronoberg och Blekinge har tillsammans med Energikontor Sydost kartlagt var det inte finns några konflikter att vänta vid byggandet av vindkraftsparker i de tre länen.
Det måste konstateras att det inte blev någon jämn fördelning med vindkraften.
Uppdraget för projektet Fånga vinden i sydost var att leta efter potentiella områden för 6 TWh/år i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län enligt Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad.
Av dessa är 3,7 TWh i drift idag.
Kartan visar „Klass 1 vindkraftregioner utan känd hinder“ som identifierades och som beräknas tillräcklig för 27 TWh/år.
Alltså mer än 10 gånger över målet!
Med detta resultat i handen borde optimeringen ha börjat, t.ex: Hur stora kan buffertzonerna göras? Kan skyddszoner för natur och fritid hållas fria? I stället lämnas en hel region i ovisshet om huruvida den kommer att vara granne med en stor industrianläggning i framtiden.
Ingen detaljerad undersökning eller optimering har genomförts. Detaljerad kartläggning lämnas åt vinstdrivande exploatörer, som kommer att göra vad som helst för att få sin godtyckligt valda projektplats godkänd som optimal.
Å andra sidan bör dessa kartläggningsverktyg ses som en uppmaning till medborgare och kommuner att ställa särskilt höga krav på alla vindkraftsprojekt som planeras i deras grannskap och att inte tveka att avvisa dem om platsen inte verkligen verkar vara optimal.
Med så många alternativa platser finns det ingen anledning till lata kompromisser.
Jag frågade den ansvarige klimat- och energistrateg:För Kråksmåla ser det ut så här
Röda zoner är „Klass 1 områden där möjligheter till samexistens bedöms finnas, inga kända konflikter ur ett nationellt perspektiv baserat på GIS-analys.“
Drygt 20 % anses ha potential för 59 verk.
Planerna baseras på buffertzoner på 800 meter runt bebyggelse, vilket definieras som tillräcklig för samexistens med vindkraft.
Omvänt måste alla områden med 800 meter avstånd från Klass 1 områden officiellt betraktas som obeboeliga. I kartan har jag ritat omvänt buffertzoner i gult.
55% av Kråksmålatrakten skulle inte längre vara tillgängligt som möjlig livsmiljö enligt deras definition.
Från: uwe info@alferillu.deOch fick svaret:
Skickat: den 25 april 2024 17:05
Till: Mårtensson Madeleine K madeleine.martensson@lansstyrelsen.se
Ämne: Fånga vinden i Kråksmåla
Hej!
Som en del av projektet Fånga vinden i sydost har ni skapat en GIS-karta som visar potentiella vindkraftsområden.
Jag tyckte att det var bra att ni även provade en 1000 meters buffertzon utöver de 800 meter som Energimyndigheten rekommenderar och konstaterade att även detta gav mer än den målsatta arealen. Att dessa områden listas med möjliga TWh-värden i slutrapporten tolkade jag inledningsvis som en tydlig rekommendation om att ett avstånd på 1000 meter bör eftersträvas.
Tyvärr såg jag i den videon av slutkonferensen, att avståndet på 800 meter fortfarande är aktuellt. På er slutkonferens avslöjar Pierre Ståhl tydligen Energikontorets mål: ”Europa behöver också mer el - mycket mer!”. Du pratar då om regionens elbehov, men ställer sedan den oroliga frågan om Energimyndighetens målprognos kommer att räcka.
Jag undrar om ni verkligen planerar i medborgarnas intresse om ni lämnar hela regionen i ovisshet om huruvida riskkapitaldrivna exploatörer kommer att få förvandla den lantliga idyllen till ett industriområde i morgon.
Jag har visualiserat min syn på detta i den bifogade PDF:en. Jag skulle nu vilja höra din syn på hur detta överflöd av utpekade områden och denna koncentration till en liten del av de tre länen kan motiveras.
Med vänliga hälsningar,
Uwe Alfer
Hej!
Från: Mårtensson Madeleine K madeleine.martensson@lansstyrelsen.se
Skickat: 26. April 2024 um 15:45
Till: uwe info@alferillu.de
Hej Uwe!
Tack för ditt mail!
Syftet med Fånga vinden var inte att välja ut områden motsvarande målen i den nationella strategin utan att hitta möjliga områden för vindkraft. 800 m till bostad är en indikation och kan behöva ökas i det enskilda fallet. Fånga vinden gjorde därför även ett kartskikt med 1000 m till bostad.
Det system vi har i Sverige bygger på att projektörer (inklusive enskilda och föreningar) är fria att utveckla vindkraftsprojekt på de platser de tror är lämpliga. Det är sedan myndigheter (kommun och länsstyrelse) som prövar projektet och ger tillstånd eller avslag. Allmänheten får lämna synpunkter på samråd och på ansökan. De har också möjlighet att överklaga om de är berörda av projektet.
Den förra regeringen planerade för att varje länsstyrelse skulle arbeta vidare med att välja ut lämpliga områden, men det blev till slut inget uppdrag till oss.
Hälsningar,
Madeleine Mårtensson
Klimat- och energistrateg
Samhällsavdelningen
Länsstyrelsen Kalmar län