Kråksmåla 224




Fånga vinden i sydost?

I strategin för en hållbar vindkraftsut­byggnad [6] som tagits fram av Energi­myndigheten och Naturvårds­verket 2021 finns ett förslag att Kalmar län ska bidra med 3 TWh/år vindkraft för att säkra den ökande behov av energi.
I regi av Energikontor Sydost och i nära samarbete med vindkrafts bolagen Eolus och SR-Energi har Länstyrelse Kalmar genomfört en kartläggning av möjliga etablerings­områden i Kalmar län, Blekinge och Kronobergs län[7].

Maximering av vindkraften

Kartan[8] visar de ”klass 1-områden där det finns möjligheter till samexistens utan kända konflikter” som identifierats genom GIS-analysen. Triangeln Kalmar - Västervik - Åseda har därmed utpekats som ett accelerations­område för förnybar energi.
I de kartlagda områdena skulle mer än 16 gånger så många vindkraftverk kunna installeras som krävs för Kalmar län. Även om man tar hänsyn till att inte alla vindkrafts­projekt blir godkända och realiserade och att bristen på möjligheter i Blekinge och Kronobergs län kompenseras av Kalmar län, kan detta resultat bara beskrivas som omåttligt.

Minimering av konflikt­medvetande

Genom att dra ett definierat avstånd runt alla hus, vägar och åar avgränsades de områden som skulle vara lämpliga för vindkraft. Planerna baseras på buffert­zoner på 800 meter runt bebyggelse, vilket definieras som tillräcklig för samexistens med vindkraft, oavsett vindkraft­verkens höjd.
Tydligen insåg man att det område som hittades på detta sätt var för stort och provade ett skydds­avstånd på 1000 meter runt husen, vilket ändå gav mer än tillräcklig kapacitet. Men vindkrafts­bolagen visade inget intresse för att maximera buffert­zonerna för lokal­befolkningen.
Hänsyn till natur­värden togs endast i form av isolerade, smala naturskydds­områden med officiell status, som exempelvis Natura 2000.

[6] Energimyndigheten, 2021, ”Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad, ER 2021:02”, 2021
[7] Energikontor sydost, Pierre Ståhl, 2023 ”Fånga vinden i sydost, Slutrapport”
[8] Länstyrelsen Kalmar län, Madeleine Mårtensson, 2022 ”Planeringsunderlag för vindkraft - Publikt kartverktyg, webbGIS”


En öppen vy på kartan

För övrigt var det ingen som tänkte på att integrera natur­värden i kartläggningen.
Moderna geografiska informations­system (GIS) ger möjligheten att se till helheten och låta den planerade åtgärden bli del i ett större sammanhang. Det är därför bra att starta med en reducerad karta som visar en större geografisk avgränsning, för att på detta sätt se de stora dragen i landskapet. Om man bara döljer all onödig information så kommer den som tittar på kartan ovan att se en ansamling av sjöar[9]. I öster ligger Allgunnen. Den följs motsols av Bjärsjön, Kleven, Kyllen, Möcklasjö, Boasjö, Grytsjön, Sävsjön och Tämmen. Badebodaån slingrar sig fram ovanför med ytterligare sjöar.

Vattenmiljö

Det krävs inte mycket fantasi för att föreställa sig hur de olika djurarterna rör sig i detta nätverk av sjöar. Hur Fiskgjusar häckar i en mer avlägsen sjö, jagar i en sjö med mer fisk. Hur storlom drar sig tillbaka till andra sjöar när människan avverkar skog eller bara stör som badgäst. Hur halvstarka havsörnar letar efter ett eget revir i en grannsjö. Hur fladdermöss söker efter de mest insektsrika sjöstränderna.
Allgunnen är ett natur­reservat och denna kedja av sjöar är helt klart ett potentiellt område för biotop­utvidgning. Och detta måste vara ett lika viktigt mål för ansträngningarna att skydda klimatet.

Det verkar finnas värdefull potential här

För många sällsynta arter kommer vindkraft­verken vara en dödsfälla och kan därmed komma att förändra vissa viktiga arters bestånd. [10] I ett avlägset skogsområde utan trafik, fönsterrutor, tamkatter och andra av civilisationens faror är sådana dödsfall ganska betydande. För arter med få avkommor kan detta utgöra ett särskilt hot mot populationerna. Irritation och avskräckning hindrar andra arter från att utvecklas fritt.

En missad möjlighet att uppfylla ett av de viktigaste miljömålen: Att öka biodiversiteten

[9] Kartdata: Lantmäteriet, ”Lantmateriet 100/­hydrografi_­ln08.gpkg”
[10] GIS-data: Länstyrelsen Kalmar län, ”Lsth_LstH_­Vindbruk_­Klass_1_­lampliga_ omraden_800_meter”


Grön infrastruktur

Andra möjligheter med digitala GIS-kartor är att inkludera många befintliga databaser. Exempelvis innehåller Länstyrelsen Kalmars geodata­katalog kartskikt om grön infrastruktur.
Det finns skogliga naturvärdes­kärnor, alltså värdefulla trädbestånd. Värdefulla med avseende på biologisk mångfald och deras möjliga spridning och nätverks­bildning.
Kartskikten[11] visar hur dessa löv- och barrskogar skulle kunna sprida sig i framtiden. Man har här utgått från en spridning på 500 meter, vilket ger en överblick över regioner där dessa kärnor kan växa samman och bilda större, hållbara biotoper.

En förbisedd resurs för miljön

En virvel av flerskiktade värdezoner bildar ett kluster över just det område vi hittade när vi tittade på sjölandskapet. Detta är ingen tillfällighet. Det är det logiska resultatet av de tidigare övervägandena. Och en följd av att regionen i viss mån har skonats från mänsklig aktivitet. Här finns i alla fall ett nätverks­reservat och ett hopp om att uppnå de svenska miljömålen[12]:
- Levande skogar
- Levande sjöar och vattendrag
- Ett rikt växt- och djurliv
- Myllrande våtmarker

Släpp fri naturen i sydost!

Ur synvinkeln att förbättra livet på vår planet skulle det därför vara kontra­produktivt att lokalisera vind­kraftverk eller annan störande industri här. Energi­produktion med låga koldioxid­utsläpp kan omöjligen kompensera för förlusten av natur­resurser i denna region.

Med detta i åtanke:
- Förhindra planer på att fragmentera och förstöra biotop­skydds­områden.
- Uppdatera kart­läggningen av vindkraft där det finns uppenbara konflikter med viktiga naturresurser.
- Och lämna det inte till lokal­befolkningen att genomdriva ett nödvändigt kommunalt veto.

[11] GIS-data: Länstyrelsen Kalmar län. ”Lsth_GI_­Värdenatverk_­Ädellöv 500m buffer” och relanterande GIS-kartskikt [12]Naturvårdsverket, 2020 ”Sveriges miljömål - nationell webbplats”


Vi måste naturligt­vis minska kol­dioxid­ut­släppen, men inte på be­kostnad av andra miljö­faktorer.

I Agenda 2030 för hållbar utveckling upp­manar FN till en ”om­vand­ling av vår värld”. Denna om­vand­ling är också nöd­vändig för att hantera de existentiella kriser som hotar våra natur­resurser: krisen för bio­logisk mång­fald, klimat­krisen och för­orenings­krisen.

Den aktuella statusen för kontroll­variab­lerna för alla nio plane­tära grän­ser visas i ett dia­gram från Stock­holm Resilience Centre [12]. Den gröna zonen är det säkra drift­utrymmet (under gränsen). Gult till rött represen­terar zonen med ökande risk.

Sex av de nio gränserna har över­skridits [13]. Över­skridan­det åter­speglar en aldrig tidigare skådad mänsklig störning av jord­systemet.

Bio­diver­sitets­krisen och klimat­krisen är nära samman­kopplade: Den globala upp­värm­ningen leder till att lev­nadsvill­koren för­ändras så snabbt att eko­systemen inte kan hålla takten och blir allt fra­gilare. Djur- och växt­arter kan ofta inte anpassa sig till de för­ändra­de för­hållan­dena, kan inte und­vika dem på grund av frag­menterade livs­miljöer och dör ut på många platser. Men när eko­systemen för­sämras fri­görs på kort tid det kol som har bundits i dem under tusentals år – klimat­krisen är själv­förstär­kande.

Sverige insåg detta för 25 år sedan och de­finierade 16 miljö­kvalitets­mål som bes­kriver det till­stånd i den svenska miljön som miljö­arbetet ska leda fram till.[11]
De svenska målen som är place­rade runt dia­grammet här visar att de täcker pro­blemen väl och priorivterar bio­logisk mång­fald på ett balanserat sätt.

[11] Naturvårdsverket, 2020 ”Sveriges miljömål - nationell webbplats”
Logotyper: Egna symboler för de svenska miljökvalitetsmålen, eftersom Naturvårdsverket förbehåller sig rätten att använda de officiella symbolerna för officiella publikationer, Uwe Alfer
[12] Azote for Stockholm Resilience Centre, based on analysis in Richardson et al 2023
[13] Science Advances vol.9, no.37, Katherine Richardson et. al., 2023 ”Earth beyond six of nine planetary boundaries”


Kalmar län: Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlings­landskap i det röda.

Detaljerade bedömningar av miljömålen kan du läsa om i ”Regional årlig uppföljning av miljömålen 2023 Kalmar län”. Den senaste rapporten från Länstyrelsen Kalmar län låter inte särskilt positiv när de bedömer den nuvarande statusen för miljömålen. <br>Inte ett enda mål förväntas uppnås till 2030, och tre av dem utvecklas negativt. Inte ens de två positiva händelserna kan man vara mycket stolt över: ”Två mål har positiv trend; Frisk luft och Bara naturlig försurnig. Förutom regionala och lokala åtgärder så gör internationella förbättringar att det går bättre för dessa mål.” [15]

Vindkraft spelas inte ut som ett trumfkort i rapporten.

Enligt rapporten ligger förbättrings­potentialen främst inom transport­sektorn och i bevarandet av kolsänkor:
”Vi måste öka takten för att kunna nå de regionala och nationella målen om att minska klimat­påverkan, genom bland annat ökad förnybar energi­produktion och ökad energi­effektivisering, samt minskat fossil­beroendet inom framför allt transport, industri och jordbruk. Vi måste också se över hur vi ökar kolinlagring i jordbruks­mark, skog och våtmarker.” [15]
Det är bara att hoppas att denna kloka insikt sprids vidare till energi­strategerna: ”I Kalmar län har vi pratat om att slå ihop klimat- och energi­strategin med handlings­planen för klimat­anpassning.” [15]

Istället lyfts ekosystem­tjänsterna fram i förgrunden.

Punkt 1 och 2 om generations­målen: ”Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystem­tjänster är säkrad” ”Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart” [14]

Förnybar energi finns längre ner som punkt 6: ”För det krävs finansiella resurser, men också en förståelse och acceptans för att alla energislag har en baksida.” [15]

Chapeau! Respekt för klarsynthet.

*Hur respektive miljömål försämras beskrivs nedan. Den storslagna panorama­utsikten från Aboda klint tolkas här som Storslagen fjällmiljö.

[15] Länstyrelsen Kalmar län, Karin Löfström, 2023 ”Regional årlig uppföljning av miljömålen 2023 – Kalmar län”



Vindindustri­anläggningar minskar värdet på skogar och livs­miljöer

Skogar som platser för vind­kraftverk är attraktiva för investerare eftersom det knappast finns några bosättningar eller människor att frukta som potentiella ”hinder” Här påverkas ”ingen”, ett nästan juridiskt vakuum, särskilt om statliga eller kyrkliga institutioner förvaltar skogen. Lagliga frågor om artskydd och förbud mot dödande motverkas av regeringarna med ett ”överordnat allmänintresse” och den nödvändiga ”allmänna säkerheten”.
Faktum är att skogar som ekosystem och livsmiljöer för ett oändligt antal varelser inte har en tillräcklig lobby i den nuvarande situationen. Privata och offentliga ägare betraktar dem främst som ekonomisk mark, som en kultur som ska formas.

Utmärkt klimat - men bara i skogar utan vindkraftverk

Klimatet är viktigt, men bara en liten del av en mång­facetterad natur. Det överdrivs i allmänhet på ett felaktigt sätt och tas ur sitt sammanhang. Faktum är att ingen naturnära skog lider av klimat-förändringarna. Naturskogar är robusta, anpassar sig eller förändras på ett värde­neutralt sätt. Omvänt är intakta skogar av alla slag viktiga för klimat­skyddet: Skogsmark lagrar kol. Som klimat­reglerare kyler orörda skogar miljön med tio grader och gynnar ny nederbörd. För klimat­anpassning buffrar intakt natur extrema händelser. Över 90% av neder­börden stannar kvar i skogar med intakta jordar. Det är absurt att just där bygga energi­anläggningar som – enligt vad som påstås – ska hjälpa klimatet.

Skogarna är motstånds­kraftiga

Biotiska samhällen i skogar måste behandlas som en dynamisk helhet. De är ”selekterade” för förändring till följd av de återkommande glaciär­förhållandena på jorden, annars skulle de inte ha överlevt. Detta gäller särskilt för skogar på jordens norra breddgrader, där klimat­fluktuationerna är betydligt större än i tropikerna. Men de behöver samman­hängande utrymmen och genetisk mångfald för att kunna anpassa sig.

Det är tekniskt nonsens och populistiskt att hävda att det inte skulle finnas några skogar i framtiden utan vindkraft i skogarna.


T. ex.: Värdekärnor intill ”Grindtorpet”

Inom och runt projekt­området finns det skogliga värdekärnor som ger hopp om spridning av en diversifierad, stabil skog som bättre kan motstå klimat­förändringar.

Hur den planerade vindkrafts­parken kommer att påverka skogen

Värdenätverk
En omvandling av detta skogsområde till industriområde skulle bryta den kedja av lovande framtids­skogar som sträcker sig västerut från Algunnens naturpark på linjen Möcklasjö - Boasjö och bryta förbindelsen till Flatehult - Mjöshult.


Värdekärna
Den svenska virkes­industrin har förvandlat en stor del av skogen till industri­plantager. Att renaturera dessa och göra dem klimattåliga är en stor uppgift för framtiden och är förknippat med kostnader och utebliven vinst. Så är dock inte fallet här. Inte bara myr- och sumpskogs­områdena, utan även några löv­skogar och gamla bestånd samt närheten till sjöarna ger detta skogsområde lovande förut­sättningar för en framtids­säkrad biokosmos även under klimat­förändringar

Avverkning­sområden och ungskog
Kalavverkade områdena mellan värde­kärnorna är inte på något sätt ekologiskt värdelösa områden. Där kan skogen omedelbart börja återhämta sig med anpassad klimat­resiliens. Kalhyggen i skogs- och ungskogs­zonerna är bland de allra artrikaste skogs­områdena. De koloniseras oftast redan under det första året av sällsynta och hotade arter.

Mikroklimat
Slutna skogar kyler ner miljön med flera grader och gynnar utvecklingen av regn. Turbulensen bakom ett vind­kraftverk stör detta mikro­klimat kraftigt.




Skydd av intakta myrar och återvätning

I myrar binds stora mängder kol in i jorden under lång tid: Resterna av döda växter bryts inte ner omedelbart - som på torra platser - utan förvandlas långsamt till torv under vattenytan, där kolet förblir lagrat. Myrar, mossar och kärr täcker bara tre procent av jordens landyta, men torven i dem innehåller ändå så mycket som en tredjedel av allt kol i marken.

Därmed har myrarnas förmåga att ta upp koldioxid från luften en nyckelroll för atmosfärens långsiktiga värmebalans.

När torvmarker dräneras börjar de växtrester som ackumulerats under århundraden och årtusenden att brytas ned på kort tid, varvid det inbäddade kolet frigörs som CO2. I Sverige uppgår dessa utsläpp till cirka 11 miljoner ton CO2-ekvivalenter, vilket är cirka 20 procent av de totala nationella utsläppen av växthus­gaser[16]. Förutom de stora utsläppen innebär dräneringen av en myr också att den inhemska floran och faunan försvinner och att vatten­balansen påverkas. Myrar kan lagra vatten i landskapet.

De behöver skyddas för att bevaras och för att kunna återhämta sig.

För att minska utsläppen av växthus­gaser från dränerade torvmarker måste vatten­nivåerna höjas igen. Men även de få kvarvarande naturnära och outnyttjade torvmarkerna är till övervägande del i dåligt bevarande­tillstånd. Som ekosystem utgör myrar en livsmiljö för en mycket speciell djur- och växtvärld som är beroende av dessa speciella levnads­förhållanden.


Till exempel: Myren Jonsbo fly

Sumpskogar och myrmarker präglar projekt­området Grindtorpet:
Blågölen, Massekärret och Jonsbo fly.

Natura 2000 SE0330230 Jonsbo fly [17]

Område av riksintresse naturvård NR008033

Skyddzon enligt Nybro vindbruksplan [18]

Hur den planerade vindkraftsparken kommer att påverka myr och våtmarker

Hydroligi
Hydroligi Det är osannolikt att fundamenten till de stora vindkraftverken kan installeras i det täta nätverket av kärr och mossar utan att påverka hydrologin i projekt­området och dess omgivningar.


Kolsänka
Myrar lagrar cirka 30 procent av markens kol - dubbelt så mycket som alla skogar tillsammans. Detta fungerar dock bara om mossan är fuktig. Om fukt­balansen rubbas finns det risk för att mossen blir en stor koldioxid­utsläppare.

Byggtrafik
De vägbyggen som krävs för de tunga transporterna av vind­kraftverken är inte möjliga utan dränering och kommer att leda till en avsevärd försämring av dessa livsmiljöer. Uppvirvlat damm skadar myren. Ett stort antal groddjur dödas genom att de blir överkörda eller begravda under byggnads­arbeten. Olja och gifter som släpps ut från bygg­maskiner och lastbilar kommer att förgifta våtmarken och dess växt- och djurliv.




Hotas fåglar av vindkraftverk?

Populationer av stora, långlivade fågelarter med låg reproduktionskapacitet påverkas i hög grad av att enskilda vuxna fåglar dör. För dem kan en enda kollision med ett rotorblad få stora konsekvenser.
Småfågelarter är å andra sidan vanligtvis mycket kortlivade. Det är normalt att de flesta individer dör under loppet av ett år. De kompenserar detta med en enorm fortplantnings­förmåga. Ett enda dödsfall har dock knappast någon betydelse för populationsut­vecklingen hos dessa arter. Generellt sett behöver fåglar en lämplig livsmiljö för att framgångsrikt kunna föda upp ungfåglar. Förutom passande föda och möjligheter att bygga bo är det viktigt med till­räckligt skydd mot potentiella fiender och andra störningar såsom vindkraftverk.

Ansvar för Europas kommande generationer av fladdermöss

I ett varierat landskap med hög andel äldre lövträd, små vattendrag, sumpskogar, öppna våtmarker, ängar och betesmarker avlöser olika grupper av insekter varandra och ger föda i form av nattaktiva insekter under fladder­mössens hela aktivitets­period. Vissa köld­toleranta fladdermöss hittar sin vinter­miljö i skogar med stora hålträd, som kan ge tillräcklig isolering och ett lämpligt mikroklimat. Andra fladdermus­arter har sina sommar­kolonier i Sverige och flyttar söderut på vintern likt flytt­fåglar. Det innebär att om deras reproduktion i våra skogar störs så påverkar det arternas populationer i hela Europa. Eftersom fladdermöss har en långsam reproduktions­takt kan kolonin utplånas om bara ett fåtal individer dör, antingen här eller på sin farliga resa.

I vatten och på land: Amfibier

Många groddjurs­arter kan hittas i skogar, särskilt i sumpskogar. I skogarna är det inte bara stående vatten som kan användas som fortplantnings­platser året runt, utan även t.ex. gamla dränerings­diken, spår och bakvatten samt vatten­dränkta sänkor och håligheter. Vinter­dvalan för skogs­levande amfibie­arter sker vanligtvis i håligheter nära marken (t.ex. i död ved, under löv och mossa, i gångar för små däggdjur). På sommaren är det inte bara skogs­levande arter som kan påträffas i skogen. Den fungerar då som en till­flyktsort för att skydda sig mot torka. Göm­ställen på dagtid är bland annat död ved och stenar.


T. ex.: Djurliv i ”Grindtorpet”

Både professionella inventeringar och privata observationer vittnar om att det finns gott om fågel- och fladdermus­arter.

Större förekomst/flygvägar för fåglar:
- Tjäder, spelplats
- Storlom, reproducerande
- Kärrhök, reproducerande
- Fiskgjuse, reproducerande

- Större förekomst/flygvägar för fladdermöss:
- Fladdermöss, reproducerande

Hur den planerade vindkrafts­parken kommer att påverka djur

Fåglar
Hälften av alla de över 90 fågel­arter som observerats kan ha sina häcknings­platser här, och för 12 arter är det mycket troligt eller säkert. Många finns med på rödlistan och på listan över arter som är särskilt hotade av vindkraft.
Att ta bort några turbiner från projeket för att skydda häcknings­sjöarna i söder skyddar inte fåglar från att riskerar dödliga kollisioner med resterande rotorerna på deras vanliga flygvägar till andra sjöar.
I mitten av området finns det tjäderspelplatser och häcknings­platser för nattskärra, som är allvarligt hotade av vind­kraftverk. De kommer att ge upp denna livsmiljö och förlorar därmed områden för fort­plantning och födosök.

Fladdermöss
Det finns 10 fladdermus­arter i projekt­området, varav några, t.ex. den större brun­fladdermusen och troll­pipistrellen, är särskilt utsatta för vindkrafts­parker. Många djur dör utan direkt­kontakt med rotorerna av inre organskador som orsakas av tryck­vågorna bakom turbinerna. Dessutom störs många andra arter i sina livsmiljöer av utbyggnaden av vind­kraftverk i skogar, eftersom deras vilo­platser och jakt­miljöer försvinner.

Amfibier
Byggnads­arbeten på vind­kraftverk utförs vanligtvis mellan början av oktober och slutet av februari för att skydda häckande fåglar. Detta innebär att de äger rum under övervintrings- och flyttnings­perioderna när grodjur är inaktiva under vinter­dvalan och de kommer att dödas vid röjnings- och markarbeten. Dödande kan inte heller uteslutas i groddjurens vandrings­perioder mellan olika habitat.




Människan som en del av naturen

Människan är också en del av naturen, som är värd att skydda. Det är människor som drivs mer av ideal och kärlek till naturen än av vinst­intressen som värnar om det värdefulla landskapet i skogar och på ängar.
De brinner för att ekosystemen ska behålla sina funktioner och att den biologiska mångfalden ska finnas kvar.

Hur den planerade vindkrafts­parken kommer att påverka människor

De hotas inte till liv och lem av vindkrafts­planerna i skogen. Men de kommer att berövas sin källa till styrka, sin livsdröm. Kanske kommer de att ge upp och flytta bort. Kanske kommer de incitaments­pengar som erbjuds kommunerna inte att försvinna ner i något budgethål, utan kommer att användas just för att betala dessa människors arbete.
Men detta kommer absolut inte att ersätta deras idealismen och entusiasmen.

Dessa människor behövs:

Tack alla som gör en bra jobb här uppe i skogarna:
⁃ Skötsel av skog - Skogsmästare, Sveaskog
⁃ Skötsel av slåtterängar - Mats, Mjöshult
⁃ Extensiv betesdrift - Loe, Höboda
⁃ Naturvård - Katharina, Flatehult
⁃ Fågelskådare - Carl, Kullen
⁃ Skötsel av Strömsrum - Anna-Karin, Strömsrum
⁃ Pilgrimsvandringar - Annika, Kösebo
⁃ Grön infrastruktur­planering - Art- och frilufts­livs­enheten, Länsstyrelsen Kalmar län
⁃ Naturskydd - Naturvård, Nybro Kommun

 tillbacka   ladda ner rapporten som PDF 

info@kraksmaleriet.net  Uwe Alfer  Kråksmåla 224  38 274 Alsterbro